en sak som är sjukt jobbig så här på sommaren är att man glider ifrån sina vänner, i alla fall gör jag det..känns det som. Jag jobbar från det att skolan slutar tills den börjar igen och kan därför inte följa med på hälften av alla de grejer folk hittar på, det suger. Skulle väldigt gära åka bort med något skönt gäng men när hinner man sånt då? jobbigt. ska i alla fall häga med ett skönt gäng på lördag, känns riktigt nice för det var längesen jag träffade några andra än brevbärarna i sala (dock är en i det sköna gänget brevbärare men vikarie så det räknas ju typ inte). Jag är ju dock av den sorten att jag aldrig blir nöjd. Jag känner mig ensam och så umgås man med lite folk, då VILL jag vara ensam för jag saknar de studnerna (om man umgås med folk väldigt ofta under en period dvs). Det ska vara som det lilla svenska ordet lagom, lagom ska det vara, då är det som bäst men hur ofta är livet lagom liksom? inte ofta alls skulle jag säga så jag antar att det bara är att leva med.